Det ska funka
Jag är så jävla less på allt nu jag saknar dig, jag vill verkligen att allt ska bli som förut men det känns så jobbigt tänk om det aldrig kommer fixa sig som för dig och jossan jag vill inte att det ska hända aldrig aldrig.
Men jag vet inte vad vi ska göra tänk om vi bara börjar bråka om och om igen för vi har bråkat nu varje vecka vill inte det.
Jag vill inte släppa taget inte än i alla fall aldrig men jag är bara så rädd att det ska bli värre bråk så att vi ska tröttna på varandra och bara bryta allt, alla våra nio år tillsammans.
När andra frågar hur länge vi känt varandra så säger vi ju alltid nio år och alla säger ju då så länge.
Ja så länge!
Jag vill att det ska fortsätta i evigheter tills vi har familj och barn tills vi dör.
Jag vill inte bara ge upp nu men det känns så jobbigt när jag tänker på allt vi har gjort tillsammans och vad vi kan förlora.
Vi bråkar om en liten skit sak som blev bara större och större sen slutade vi att prata med varandra jag saknar dig så mycket gumman.
Jag vill bara prata med dig igen och allt och nu har vi höstlov och vi har inte träffats trodde att det skulle bli ett jättebra lov men nu känns allt så fel.
Det är så mycket som jag vill prata med dig om jag känner mig så osäker och allt.
Det känns bara så tomt ingen som jag kan prata med som vi brukade göra, det är som ett tomt rum i mitt hjärta som måste fyllas igen och det är bara du som kan fylla det.
Vill att allt ska bli som förr när vi hade allt det roliga och inte alla dom här bråken.
Vi måste lära oss att nästa gång kanske det inte finns en nästa gång, vår vänskap kan sluta här men det vill inte jag!
Vi har ljugit så mycket för varandra och hållit undan saker från varandra det funkar inte om vi ska hålla på så det gör verkligen inte det.
Saknar verkligen allt.